jag vet precis hur det känns
(Nedanstående text är hämtad
härifrån, med några små ändringar bara. Väldigt praktiskt egentligen, att ha vänner som gör exakt samma sak som man själv gör. så slipper man formulera egna blogginlägg.)
En fin helg har det varit. Jag har ätit sushi (för femtioende gången i hela mitt liv) och chokladfondue med två finfina vänner. jag har varit på en grym välgörenhetsgala. jag har blivit helt genomsvett av att leda en barnkör. jag har INTE sett på hela melodifestivalen till skillnad från dom andra tre deltävlingarna. jag har kladdat med trolldeg utan mjöl. jag har målat en regnbåge och shoppat barnbadbyxor. jag har varit på världens finaste fyraårings kalas. jag börjar inte bli förkyld. så det har varit en bra helg.
Det mysigaste som finns 2
Att rocka järnet med helgrymma körnissar, äta sushi, diskutera livet, doppa frukt och lite annat sånt. Helmysigt är ordet och idag blir vi färgglada och räddar världen, minst sagt.
absolute
Det är såna här dagar man aldrig, aldrig vill sluta gymnasiet. Det är sånt här man kommer sakna så galet, galet mycket. Mysig lunch på subway (sista ute innan London) och naturkunskap på svenskalektion med överengagerad lärare, flera påsar godis och väldigt mycket skratt. Värmepumpar och undelater och indianstammar och det är svårt att sätta fingret på vad det är, men vi har helt klart bästa lärarna i hela västragötalandsregionen. ISGY in my heart.
Det mysigaste som finns.
Det mysigaste som finns är att väcka en sömnig kille på ett dammigt golv, skrapa lite bilrutor och köra iväg mitt i natten. Lyssna på svängig åttiotalsmusik, parkera snett och nästan gratis, äta pizza, dricka äppleglögg och fynda väldigt billiga böcker på en väldigt kullig kullerstensgata. Få fina kassar och köra hem igen. Det är det mysigaste som finns. Och äntligen fattar vi grejen med Bokrea på riktigt. Den som uppfann det är nog den smartaste jag vet.
du är bra för du är du och du är underbar
Jag har nog världens chillaste projektarbete, helt serri. Jag kan sitta på golvet och skriva noter, mysa med pianot, sjunga, skriva repliker, texter och det är inte ens jobbigt och hela tiden måste jag påminna mig om att det fakitkst är skolarbete och att det faktiskt är okej att lägga lite tid på det.
born again
Sanna bakar goda kakor och jag spiller coscoscocos på knäna. Nu ska vi träffa Malin och äta Sushi för första gången i deras liv.
liten lurvig hund och hal halv väg
Idag har jag hälsat på världens sötaste hund och världens sötaste tjej. Helt klart, utan tvekan. Först var det vägarbetssaffari och hundbajspromenad och sen lite mys och flera sorters te och en rulltårta med gul snö på. Och lite dreggel över en hylla och lite nostalgi för en fin vän lång bort. Helt okej, om ni frågar min mage. Mer än okej om ni frågar mig. Och nu ska jag mysa iväg med en bok. Puss och hej och ännu mera te.
om hela världen fick se när du ler, skulle mona-lisa be att få plockas ner.

Ser ni bilden?
Ser ni killen på bilden?
Ser ni hur cool han är?
Av alla coola killar är han den coolaste och av alla kalla stortår är det mina han väljer att värma. Hur coolt är inte det? Och av alla bilar på hela parkeringen, av alla kartor i alla handsfack, av alla skivor, av alla danskar och alla som väntar i en långlång liftkö, så gör han min dag störtmysig. (jag är medveten om att den meningen inte var grammatiskt korrekt, men det är inte heller det som är poängen). Så körde vi nästan in i en krachad lastbil och drack mixad soppa i en överbefolkad värmestuga. Åkte 24 mil på hal kurvig ickeskottad väg, för fyra timmars skidåkning och god hemmamiddag. Hur coolt är inte det? Jo, störtcoolt.
being without you takes a lot of getting used to
Så gjorde ett släktkalas och en orange plasttesil i åttondelsformat, importerad från Berlin, den här helgen fullbordad. (Tesilen och dess världssnygga ex-ägare var med redan igår, men försvann lite i bloggvirvlet). Puss och kram och nu börjar en ny vecka. Nu ska jag sova.
löv, löv, löv
När jag var liten och fyllde år ville jag alltid att det skulle vara snö på min födelsedag, men det var det aldrig. I år ville jag att det inte skulle vara snö, men det var det. Fast nedanför vår gata kan man se lite brunt på det som brukar vara en åker. Och under en parkbänk i Mölndal finns lite grönt gräs. Jag tror faktiskt att våren är på väg.
Häng på Donken mitt i natten, med cheesisar, vänner och världens finaste sång. Och ännu mera sång på morgonen, och stora bilen till stora staden med snygga pianisten. Vi irrade omkring och körde vilse och parkerade i ett stort hus, betalade 45 spänn och kände oss helt galet vuxna.
Sen blåste vi nästan iväg och fikade bästa mackan och gick på bästa filmen med bästa kusinen. Så slutade kvällen med lite för mycket ciderkaraktär och fem snygga killar hemma i vardagsrummet. Helt okej. Mer än okej. Mycket trevligt. Och nu är jag mycket gammal.
musik i ett mörkt rum, och jag blir till en pöl
Nu är det officiellt vår och jag tror jag har blivit vuxen på riktigt. Inte så att jag betalar räkningar och byter glödlampor, men i alla fall så jag kör en egen bil och betalar skulder på biblioteket. Två gånger har folk tutat och en gång glömde jag att blinka. Men idag var det gräs vid sidan av vägen, och fåglarna sjöng och det var inte så kallt. Men jag trillade och skrapade upp händerna. Fast om någon har missat det, så har jag världens finaste pojkvän. Just saying. Just loving. Lite så.