for your information
Det finns ett fönster på vår skola som det flyger ut saker ifrån. I en väldig fart. Det låter och dammar och är rentutsagt livsfarligt. Där vågar man inte gå nära.
Här är brottsplatsen. Några timmar senare. När det hela lugnat sig en smula.
Här är brottsplatsen. Några timmar senare. När det hela lugnat sig en smula.
vem vet
Det är konstigt hur lukter kan hänga ihop med minnen. Idag när jag gick ut från matsalen (efter en extremt maxad tacosmiddag) stank det (av någon konstig anledning) gödsel över hela skolan. Det fick mig att tänka på Hjo folkhögskola och inträdesprovet där. För det luktade gödsel. Svett och nervositet och koskit. Jag hade kört bil jättelångt och spelat på tre olika orglar och bara ätit två vindruvor på hela dagen. Provet gick ju bra, men man kan verkligen fråga sig hur all hade blivit om jag hamnat där. Mitt i gödselstanken.
när måndagen är lite för trött i huvudet
morden på canal street
Den här helgen har varit sjukt ovanlig. Inte så att söndagen försvann eller lördagen inte var röd eller att det inte var mys på internatet eller nudlar till middag. Nä. Allt det där var typ som vanligt. Det ovanliga var att vi var supersminkade och sjöng parallella kvinter kring en svävande kvinna över en fontän. Drog ur huvudströmmen, skrämde pensionärer och gick på gratis teater. Hängde med skådisar, bar dammiga pianon och åt glass på caféet i stadsparken. Körde stor bil utan bromsar genom ett enkelriktat Jönköping, mitt i natten på skumpade på kullersten. Delade säng med en sminkad manlig pianist, hällde ut te över halva golvet och improviserade Jazz. Ni fattar. Den här helgen har vairt sjukt ovanlig. Nu är jag inte sjukt trött, men måste sova ändå.
en skitlång evighet
Längt, längt, längt.
det här är nog det längsta blogginlägg jag någonsin skrivit. och det handlar om svamp.
Den här dagen började med en hurtig Zumba-tränare, väldigt mycket rump- och höftskakningar, lite coola dans-mooves och väldigt väldigt mycket svett. Klibbig svett och blöt svett och stinkande svett och svettiga ostfrallor utan smör. Hela skolan ihopträngd i Månhallen (som idrottssalen heter), paparazzilärare och förkylda fnissiga elever i fotbollsmål.
Och den här dagen slutade med Yatzy och stuvad svamp på riskakor. Och tiden där emellan finns typ dokumenterad i bildform. Och det tänkte jag att ni kunde få se.
"Handens forum", kallas det, och innebär att man får skriva upp sig på listor i en korridor. Då kan man välja att klippa får eller göra chokladpraliner eller bryta arm. Vi valde att plocka svamp.
Efter att ha blivit skjutsade av en supersocial äldre man på extremt smala och slingriga och guppande gropiga vägar, hamnade vi i en urskog utanför Huskvarna. Där var marken dyblöt och helt grön av mossa och där fanns många olika sorters svampar. Vita och röda fick vi inte plocka, men vi hittade många andra. Typ den här. Lika stor som min fot. Vilket kanske inte säger så mycket. Jag har ju ganska små fötter.
De här svamparna var rosa. Det syns inte så tydligt på bilden. Men det är faktiskt helt sant.
Den här svampen hette något som jag inte kommer ihåg. Men det såg ut som en väldigt typisk Svamp. Därför fick den vara med på kort.
Efter en stund blev det lunchpaus vid den här sjön. Båten fungerade som matbord och solen värmde blöta tår.
Och den här dagen slutade med Yatzy och stuvad svamp på riskakor. Och tiden där emellan finns typ dokumenterad i bildform. Och det tänkte jag att ni kunde få se.
"Handens forum", kallas det, och innebär att man får skriva upp sig på listor i en korridor. Då kan man välja att klippa får eller göra chokladpraliner eller bryta arm. Vi valde att plocka svamp.
Efter att ha blivit skjutsade av en supersocial äldre man på extremt smala och slingriga och guppande gropiga vägar, hamnade vi i en urskog utanför Huskvarna. Där var marken dyblöt och helt grön av mossa och där fanns många olika sorters svampar. Vita och röda fick vi inte plocka, men vi hittade många andra. Typ den här. Lika stor som min fot. Vilket kanske inte säger så mycket. Jag har ju ganska små fötter.
De här svamparna var rosa. Det syns inte så tydligt på bilden. Men det är faktiskt helt sant.
Den här svampen hette något som jag inte kommer ihåg. Men det såg ut som en väldigt typisk Svamp. Därför fick den vara med på kort.
Efter en stund blev det lunchpaus vid den här sjön. Båten fungerade som matbord och solen värmde blöta tår.
Hanna hade converse på sig och de blev så blöta att hon tyckte det var lika bra att strunta i dem helt.
Till lunch blev det korv med bröd. Det tyckte Emmie, Agnes och Emelie var roligt, men de var lite för hungriga för att få till ett bra korvsmile.
När vi åkte hem såg vi två älgar på en äng. Det tyckte våra amerikanska vänner var väldigt häftigt. Det tyckte vi också, men jag lyckades tyvärr inte fånga dem på bild. Här är ängen de stod på i alla fall.
På kvällen, efter lite middag och orgel och sångensemble blev det rensning och tillagning.
Vi kom på att vi inte hade några svampresningsborstar, men Jonna hade köpt billiga tandborstar. Det funkade lika bra, men var väldigt svårfotat.
Resultat nr 1: Smörstekta trattkantareller på riskaka. Väldigt mumsigt.
Resultat nr 2: Ungstorkade trattis och vanliga gulisar... Jag vet inte hur lyckat det blev. Tror inte att de ska vara riktigt så svarta. Esters kommentar efter blev: "Mmmm, vad gott. Jag vet vad det smakar. .... Det smakar badhus!" Hon menar att det var positivt. Jag är mer tveksam. Men svamparna får fortsätta att torka inatt. Så får vi se vad som händer. Det ska bli spännande. Det har varit en spännande dag. Minst sagt.
Till lunch blev det korv med bröd. Det tyckte Emmie, Agnes och Emelie var roligt, men de var lite för hungriga för att få till ett bra korvsmile.
När vi åkte hem såg vi två älgar på en äng. Det tyckte våra amerikanska vänner var väldigt häftigt. Det tyckte vi också, men jag lyckades tyvärr inte fånga dem på bild. Här är ängen de stod på i alla fall.
På kvällen, efter lite middag och orgel och sångensemble blev det rensning och tillagning.
Vi kom på att vi inte hade några svampresningsborstar, men Jonna hade köpt billiga tandborstar. Det funkade lika bra, men var väldigt svårfotat.
Resultat nr 1: Smörstekta trattkantareller på riskaka. Väldigt mumsigt.
Resultat nr 2: Ungstorkade trattis och vanliga gulisar... Jag vet inte hur lyckat det blev. Tror inte att de ska vara riktigt så svarta. Esters kommentar efter blev: "Mmmm, vad gott. Jag vet vad det smakar. .... Det smakar badhus!" Hon menar att det var positivt. Jag är mer tveksam. Men svamparna får fortsätta att torka inatt. Så får vi se vad som händer. Det ska bli spännande. Det har varit en spännande dag. Minst sagt.
we work all night, we work all day
Emmie (min rumskompis) letar bland papper på skrivbordet och utbrister: "Här är ingen ordning på allting, man hittar inte vartenda dugg! ...som Pippi säger."
Så sant som det var sagt. Här behövs sannerligen städas. Men det får bli någon annan gång, för klockan är snart tyst-på-internatet och imorgon ska hela skolan dansa Zumba och plocka svamp.
såhär lät carmina.
Sofia är duktig på att filma och jag är duktig på att sno filmer. Det är en bra kombo. Här kör vi öppningsnumret (Janne d'Arc-feeling). Det är trångt och svettigt men väldigt nice. Jag står på raden längst fram till vänster, näst närmast den den där silvriga grejen (som förövrigt låter väldigt mycket och som någon råkade välta i golvet när vi packade ihop efteråt).
Saker som är bra med SVF del 2
FIKAT. Det är awesome i vanliga fall, men idag var det ovaligt onyttigt (och gott!).
Anton drack kaffe till chipsen och ville väldigt gärna vara med på blogg-bild.
carmina burana
Idag har vi lekt proffsmusiker och sjungit med riktig orkester i riktigt konserthus med riktig dirigent. Det var sjukt maffigt och väldigt mysigt. Familjen på besök och fika på Scandic hotell, genrep och kafferep och nattmat på Donken. Och så grymt grym körsång, med så duktiga klasskompisar. Minst sagt trevligt och minst sagt galet roligt. Och nu ska vi minst sagt sova. Imorgon är det vanlig skoldag, och nästa helg ska vi underhålla på teaterpremiär... Planering och låtskrivning börjar redan i morgon. Hej intensivt liv.
floret, floret, floret
Den här helgen är helt hysterisk. På alla håll och kanter, men kanske framförallt på vårt internat. Här står tekoppar överallt, folk har picknick i korridoren, det är kö till toaletten, stämsång i köket, kylen är proppfull, hallen sko-full, golvet smuligt, och ljudnivån mycket högre än vanligt (och det säger en hel del). Det är förra årets musikare som kommit tillbaka för att vara med på, och repa inför, Carmina Burana. Som ju i sig är ett ganska hysteriskt verk. Som leder till ganska hysteriska repetioner. Som leder till ganska hysteriskt efterhäng, när alla egentligen är supertrötta men går på överdriven överbliven överenergi. Ja. Ni märker. Skratt och skrik och prat ekar mellan väggarna och latisk körsång mellan öronen. Jag har stängt in mig med en påse dumle. Lite mollskalor blir det och sen ska här sovas.
strukturerad_tjej_92
Idag har jag haft huvudvärk och tagit tag i mitt liv. Nu finns små korta övningsstunder och långa sköna raster inlagda på schemat. Tanken är att det ska följas. Superdiciplinerat. Wish me luck. Och nu, efter vår mest schemalagda dag väntar bok och idol och allmänt mys. Det blir trevligt.
vem kan segla i dur
Lycka är att vara lite småförkyld och få sushi hemkörd, bli skjutsad till tåget och resa i två timmar med bra bok. Bli välkomnad av jättekör med finsk dirigent, krama och hänga och leka med internatkompisar. Öva mollskalor och äta chokladkakor. Det är mysigt. Det är nästan så man blir frisk på studsen.
Så här låter det när någon fyller år.
.
Det går inte så bra med sovandet. Det går faktiskt inte alls. Det brukar det inte göra vid den här tiden. Inte så att vi ligger och snurrar och svettas och räknar får, utan mer så att vi inte ligger alls. Det är nog nackdelen med en kvällsmänskosambo, om man själv är likadan. Datorn och boken och pratet och plugget tar liksom aldrig slut. Vi borstar tänderna i en halvtimme och chattar med alla vi känner. Fast vi vet att vi blir trötta och nästan somnar på pianolektionen. Det är rätt dåligt planerat. Eller, egentligen bra planerat (för vi tänker varje morgon att vi ska somna tidigt) men kasst genomfört (för vi gör det aldrig). Lite självdiciplin hade liksom inte skadat.
Nu har jag skrivit två blogginlägg på mindre än en timma. På samma tema dessutom. Med typ samma poäng. Det är nog rekord. Nu ska vi nog sova.
Nu har jag skrivit två blogginlägg på mindre än en timma. På samma tema dessutom. Med typ samma poäng. Det är nog rekord. Nu ska vi nog sova.
now, out of the night
Ibland är det lite jobbigt att bo på internat. Typ när man vill sova och det är folk och ljud överallt. Eller när man vill laga mat och köket luktar svett. Eller när man vill prata ostört i telefon och måste gömma sig i tvättstugan där det är kallt på golvet och dålig täckning på mobilen. Då är det lite småjobbigt att bo på internat.
Men för det mesta är det väldigt trevligt. Typ som idag. När man kan baka chokladbollar innan sångensamblen och plugga gehör och pratprata väldigt länge och titta på Bonde söker fru. Och dricka saft och skrika Med andra ord och säga godnatt fyra gånger. Och kramas och masseras och dela tepåsar. Då är det väldigt trevligt att bo på internat. Men nu ska vi sova. Innan tolv. Godnatt.
Men för det mesta är det väldigt trevligt. Typ som idag. När man kan baka chokladbollar innan sångensamblen och plugga gehör och pratprata väldigt länge och titta på Bonde söker fru. Och dricka saft och skrika Med andra ord och säga godnatt fyra gånger. Och kramas och masseras och dela tepåsar. Då är det väldigt trevligt att bo på internat. Men nu ska vi sova. Innan tolv. Godnatt.
i trädet ser jag genom fönstret
Idag gick vi på safari. Istället för fotboll på idrotten. Det är fördelen med folkis, att man kan göra så ibland. Det är inte riktigt lika svettigt, men minst lika spännande. Och mycket mer exotiskt. Man tänker kanske att Jönköping inte är så safari-aktigt, men så kommer man in i Stadsparken och där finns både lamor och harar och getter och shettisar och nyasfalterade gångbanor. Synd att klockan är så mycket och att min mobilkamera saknar zoom. Annars hade ni fått se häftiga bilder. Det vill jag lova.
jag säger då det.
Det är något konstigt med tågen till Jönköping. Tågen från Jököping också, för den delen. De går alltid baklänges. Alltid. Det spelar liksom ingen roll vilken vagn man väljer eller hur man sitter. Det går bakåt ändå. Och första kvarten mår man illa, men sen försvinner man in i en bok eller lite musik, så känns det bättre. Ja. Jag säger då det.
sirap
Igår var det jättefint väder i Jönköping. Solen sken och himlen var blå och det var varmt och vindstilla och jätteksönt och jag satt inlåst i ett rum med mörkläggningsgardiner. Där spelade jag orgel i över tre timmar. Sen var det kallt och mulet och molnigt. Det var typ lika kul som det lät. Men det gick bra på lektionen idag.
